Ett sågverk rensar huvudet

– När jag växte upp, fanns det skog men inget virke att bygga av, säger Leif Forslund som skaffade Solosåg för att åtgärda det och upptäckte att sågning är ett utmärkt sätt att rensa huvudet på.

För Leif Forsling tillfredsställer Solosågen ett djupt liggande behov från barndomen.
– Jag växte upp på ett litet torp i Västmanland. Vi hade skog men den fanns aldrig något virke att bygga av, säger han.
Numera har han allt virke som han behöver utan att äga någon skog.

Ulla och Leif Forsling valde bort sina anställningar under de sista åren före pension, för att driva trädgård och jordgubbsodling utanför Umeå. Båda har utbildningen för det, men valde att bli lärare respektive statstjänsteman.

För kundernas trevnad vid besök i trädgården och jordgubbsplockning: Ett arkitektritat och självsågat utedass.

Leif och hustrun Ulla är båda agronomer och flyttade till Umeå i början av 1970-talet. Paret valde olika karriärer. Ulla blev lärare i växtodling på ett naturbruksgymnasium.
För Leif blev det först lantbruksnämnden och sedan länsstyrelsen i Västerbotten.
– Det värsta med att vara administratör är att man kan jobba stenhårt och när dagen är slut ser man inget resultat av sitt arbete, säger han.

Omedelbart resultat
Det kompenserade han och Ulla genom att köpa ett hus på landet ett par mil väster om Umeå. Fram till 1950-talet var det en hel liten by med namnet Östansjö. När de flyttade dit var allt som fanns kvar en villa med tomt modell större. Men tack vare goda grannar kunde de utvidga sina domäner med arrenderad mark.
– Det finns några träd på tomten, men inte tillräckligt för att såga och bygga, säger Leif som ändå köpte sig en Solosåg, medveten om att omgivande skog är fylld av vindfällen och annat som grannarna kunde tänkas släppa till.
Antagandet visade sig stämma och Leif kunde på egen hand kompensera barndomens virkesbrist och på samma gång motverka administratörens problem att se konkreta resultat av sitt arbete.
– Det är få aktiviteter som ger ett så snabbt och påtagligt resultat som att såga, säger Leif.

Satsar på odling
Längtan efter att jobba praktiskt gjorde att Leif och Ulla valde att lämna sina anställningar och på heltid ägna sig åt jorden och skogen.
De har byggt upp en av Västerbottens större jordgubbsodling och därtill en liten handelsträdgård och en visningsträdgård för kunderna att inspireras av.
– Vi började med svarta vinbär, som var på modet under några år, berättar Ulla.
Hon varnar för att dessa svarta bär är svåra att odla i kommersiell skala. De är känsliga för sjukdomar.
Istället är det jordgubbarna som växer så det knakar. Utom under sommaren 2009, när frosten slog till i det känsligaste utvecklingsskedet.
Under några nätter i början av juni dök termometern till –4° Celsius.
– Meteorologerna missade den värsta nattfrosten på 120 år. Vi hade dragit undan skyddsväven och förlorade en stor del av skörden, berättar Leif.
Som tur var hade paret Forsling inte alla ägg i samma korg. De driver upp perenna växter och har även börjat odla saskatoon, ett amerikanskt bär som i Sverige går under namnet bärhäggmispel.
Saskatoon ser ut som förvuxna blåbär, men tillhör ett annat släkte.
– Det är mycket tåliga bär som passar utmärkt för sylt och bakning, berättar Leif.
Bären är söta och saftiga, men smaken går inte att jämföra med något annat. De smakar saksatoon.   

Trädgård för besökare
Med två agronomer i familjen är trädgården något alldeles extra. Busslaster med trädgårdsintresserade kommer till Östansjö för att inspireras. Lägligt nog finns många av trädgårdens växter till försäljning.
Solosågen lämnar välkomna bidrag till utvecklingen av den här visningsträdgården. Hittills har det bland annat blivit ett dass för besökarna, lusthus och pergola.
Mer kommer det att bli i takt med att den forna administratören jobbar vid sitt sågverk.

Produktlänkar:

Solosågen M7...