Huset skapar tid för livet och familjen
Det går att bygga sig ett bättre liv, till lägre kostnader och skapa mer tid för familjen. Magnus Hjorth och Malin Wallenlind lyckades med det på Orust norr om Göteborg. Vägen dit gick över eget sågverk, containerfynd och envist arbete. Se bildspel nedan och läs deras berättelse:
Resan började 2001 med att föreningen Utsikten köpte gården Lilla Krossekärr med 12 hektar mark. Syftet var att bygga en ekoby. Orust kommunfullmäktige godkände detalj planen, men den överklagades. Projektet startade 2005 när regeringen avslog besväret.
– Det där är historia och idag har vi bra relationer med grannarna, säger Magnus.
För Malin och Magnus är huset en del av en livsfilosofi. Grunden är att boendet ska vara miljöanpassat, men viktigare ändå är att få kontroll över sitt eget liv. Att ta sig ur ekorrhjulet och skapa mer tid för barnen.
– Vi har vänner som köpt villor för 3-4 miljoner kronor. För att klara räntor och amorteringar måste båda arbeta heltid, säger Malin.
På toppen av backen
Hon och Magnus valde en tomt längst upp i en sluttning. Sista biten är rena slalombacken. Belöningen är ett avskilt läge med vidunderlig utsikt över dalen och sjön. Tomten var en skog och en av de första investeringarna blev därför ett sågverk, ett eldrivet Logosol M7. Ekobyggande förknippas idag med halm och lera. Det var också metoden paret valde, men inte bara av miljöskäl.
– Det är en mycket bra metod för självbyggare, relativt enkel att lära sig och förlåtande mot misstag, förklarar Magnus.
Stommen i huset är grova trästolpar. I princip byggs dubbla lager med reglar och mellan dem staplas hårdpressade halmbalar. Halmen täcks med en blandning av lera, sand, sågspån och kogödsel. Det sistnämnda hade både Magnus och Malin svårt med och försökte först utan gödsel.
– Vi insåg snabbt att kodyngan är nödvändig. Bruket håller ihop bättre och blir smidigare att arbeta med, säger Magnus.
Sågverksfilmen bäst
Han konstaterar att tillväjningsprocessen är ungefär som när man blir förälder och byter blöjor. När huset nu är klart, finns inte ett spår kvar av gödsellukten. På utsidan täcks leran av en träpanel, som skyddar mot vinden. Insidan ser ut att vara vitkalkad, men det är limfärg.
Hela bygget tog två år och äldste sonen Erik deltog med liv och lust. När pappa sågade, satt han med hörselskydd i spånhögen och grävde. Han hade ett eget snickarbälte och favoritfilmen var Logosols instruktionsfilm om Solosågen. Enligt föräldrarna har han tittat på den 50-60 gånger. Sågverksfilmen står fortfarande högre i kurs än både Pippi Långstrump och Bolibompa. Själv förklarar han intresset så här:
– Jag vill ju lära mig.
Nummer två i syskonskaran Olof är inte lika intresserad av filmen, men favoritboken handlar om en skogsarbetare med stor skogstraktor, en skotare.
Familjen flyttade in för ett och ett halvt år sedan. Den andra vintern blev den kallast i mannaminne och huset klarade påfrestningen utmärkt. De tjocka halmväggarna är högvärdig isolering och normalt räcker det med värmen som människor, elektriska apparater och solfångare alstrar, för att hålla huset varmt.
Hjärtat i värmesystemet är en ackumulatortank som laddas av solpanelerna. Under sommarhalvåret räcker det för att värma både vatten och hus. På vintern stödeldar man i en vedspis, kopplad till tanken.
– När det var under 20 grader kallt räckte det med ett par butikskassar med ved om dagen, berättar Malin.
Driftskostnaderna är extremt låga. Vatten och avlopp hanteras av en gemensam reningsanläggning. Förbrukningen av el ligger på cirka 3 000 kilowatt om året. Och själva bygget blev rekordbilligt. När Magnus senast räknade ihop kvittona, blev slutsumman kring 380 000 kronor. För 105 kvadratmeter boendeyta, plus biytor och en snickarverkstad.
– Banken trodde inte på projektet. Istället fick vi använda oss av alternativ finansiering, genom att spara och låna i JAK, berättar Magnus.
Återvunnet material
Det räntefria JAK-lånet innebär att huset om några år är betalt. I kombination med den billiga driften betyder det att familjen lyft bort en betydande kostnad och kan budgetera på ett helt annat sätt. De kan jobba mindre och prioritera barnen och sig själva, utan att göra avkall på något.
– Under bygget arbetade jag i hemtjänsten och fick höra att några trodde att vi varken hade el eller rinnande vatten. Vi har allt som finns i vanliga hus, säger Malin och pekar på den enda nya apparaten i hemmet, diskmaskinen.
Det mesta av byggmaterial och installationer är återvunnet eller egenproducerat, köpt begagnat, containerfynd och så vidare. Resultatet är ett personligt hem, så långt från en standardiserad bostadslåda man kan komma.
Sågning är terapi – på riktigt
Målet är att Magnus och Malin båda ska arbeta halvtid. Just nu jobbar Magnus 80 procent som psykolog och Malin studerar. Tack vare låga kostnader går budgeten ihop ändå. Nysågat har flera gånger berättat om människor som blivit friska av att såga, som återhämtat sig från utbrändhet. Vad säger en psykolog om deras berättelser?
– Många problem handlar om att man försökt uppfylla omgivningens förväntningar till den grad att man förträngt sig själv. Terapi går ut på att hjälpa människor att återfinna personen de en gång var. För den som är intresserad av att arbeta med händerna och att skapa, är det en väg tillbaka att såga och bygga, svarar Magnus Hjorth.
Sågning är med andra ord ingen mirakelmedicin för alla. Men är det svaret på ett förträngt intresse, så går det att såga sig frisk.
Fakta om halmhus
Många blir säkert inspirerade av att bygga ett ler-och halmhus, efter att ha läst artikeln från Orust. Men hur svårt är det och hur fungerar byggmetoden?
Nysågat frågade en expert på byggmetoden, arkitekt Conny Jerer vid Bohusläns ByggnadsCultur i Hamburgersund. Han var lärare på en kurs där Malin Wallenlind och Magnus Hjorh var elever.
– Metoden är enkel och kräver få maskiner men många glada händer. Alla kan vara delaktiga i bygget, inte minst barnen, säger han och beskriver tekniken som ett demokratiskt och jämlikt byggande.
Bygget börjar med fackverkskonstruktion av trästolpar, som håller uppe taket. Stolparna är av grövre dimensioner, lämpliga att själv tillverka med en Solosåg. Väggkonstruktionen kläs sedan med en s.k. utfackningsvägg av staplade halmbalar, vilka sammanfogas med dymlingar och förband. Balarna putsas ut- och invändigt med lerputs, som kan målas. Huset på Orust fick dessutom en ytterpanel av trä.
Det finns många recept på lerputs, beroende på om lerjorden är fet eller mager. Ren lera består i huvudsak av extremt finkornig aluminiumsilikatoxid. Partikelstorleken är bara 0,002 mm, vilket gör leran klistrig och till ett bra byggmaterial. Olika föroreningar ger leran dess färg, t ex skapar järnhaltigt vatten en gul- eller rödaktig ton.
Lerjorden blandas med sand och vatten, ungefär som vanligt putsbruk. Den läggs på i tre lager. Olika tillsatser används i de olika lagren, till exempel gödsel och fibrer. Alla lerputsare har sina egna recept.
– Ur brandskyddssynpunkt är det viktigt att täcka all halm mycket noga. En noggrant putsad halmvägg har mycket bra motståndskraft mot brand, säger Conny Jerer.
Halmväggen isolerar bra, U-värdet brukar ligga mellan 0,17 och 0,20, lika bra eller bättre än en välisolerad regelvägg. Halm har dessutom 35 gånger bättre värmelagringsförmåga än mineralull och buffrar fukt som få andra material. Byggfysikaliskt är det få konstruktioner som kan matcha en ler- och halmvägg.
– Förutom att byggkostnaden kan hållas nere vid självbyggeri och billiga material är det den mest ekologiska byggmetoden som används idag, summerar Conny Jerer.
Vi kan också tipsa om att Internet är fyllt av information om ler- och halmhus.
