 |
| Bästa sättet att lära sig timra är att skaffa en timmerfräs och börja, säger Rolf Ericsson, ordförande i Pelarna hembygdsförening, som fick blodad tand när föreningen räddade stormfälld skog. |
Timring för hembygden
Timring är mer än en trevlig och stabil byggmetod.
– Lika viktigt är att bevara kunskaper som är en del av vårt kulturarv.
Det anser Rolf Ericsson, ordförande i Pelarne hembygdsförening.
 |
| Bygget startar. |
 |
| Det färdiga huset. |
 |
| Invigningsfesten! |
Pelarne församling ligger i norra Småland och är mest känt för Bullerbyn, vars riktiga namn är Sevedstorp. Här föddes Astrid Lindgrens pappa och här spelades alla Bullerby-filmerna in. Alla som sett filmerna, vet att det är en bygd fylld av timrade hus.
– Här finns många byggnader från 1700- och 1800-talen att bli inspirerad av, säger Rolf Ericsson som själv bor i Tjurstorp, en annan av församlingens byar.
Själv har han arbetat hela livet på kontor och med datorer. Men intresset för byggnadskonst har han ärvt från sin far och är numera ordförande i Pelarna hembygdsförening. Det var här hans bana som timmerman började för fem år sedan.
Studiecirkel efter stormarna
– Stormarna Gudrun och Per lämnade efter sig massor av träd som ingen ville köpa. I föreningen diskuterade vi hur vi kunde använda den här resursen, berättar Rolf.
Själv investerade han, i likhet med åtskilliga andra i stormområdet, i en Solosåg som kompletterades med Logosols timmerfräs. Med utrustningen som bas, startade hembygdsföreningen en studiecirkel i timring. Projektet var ett timrat hus till föreningen.
– Vi lärde oss själva under projektets gång. Det blev mycket enklare att lära sig med bra timmer som grund.
När man timrar och hugger fel med bilan, så går det inte att svetsa på en bit i efterhand. Det blir enklare med en timmerfräs, säger Rolf.
Projektet dokumenterat
På uppdrag av länsmuseet i Kalmar dokumenterades projektet. Bilderna är utlagda på Internet, här hittar du en direktlänk till bilderna:
http://www.kulturarvsportalen.se/web-content/pages/galleri/projekt9b.html
För Rolfs del blev projektet starten på en ny karriär, som lärare i timring. Senast sommaren 2009 arrangerade han en timringskurs och påfallande många av deltagarna är ungdomar.
– Bland annat kom det två från Norrköping, barfota och i kortbyxor. Det är inte den lämpligaste klädseln när man ska hantera en bila, men intresset var det inget fel på, säger Rolf som även haft elever från Holland.
Utvecklat egen knut
I Småland används traditionellt en hak-knut vid timring. Den är inte riktigt tät och lämpar sig inte när energiförbrukningen står i fokus för bostäder och andra hus som ska vara uppvärmda. Därför har Rolf vidareutvecklat Dalaknuten, som är den tätaste av de traditionella svenska knutarna. Rolfs knut har dubbla hak för att bli extra tät.
– Det är inte kulturhistoriskt korrekt, men bygger man ett bostadshus så är det viktigare att knuten är tät, konstaterar han.
Produktlänkar:
